Under flera decennier har svensk integrationspolitik präglats av felbedömningar och förenklade lösningar. Resultatet ser vi idag: ökade klyftor, parallellsamhällen och en omfattande kriminalitet kopplad till utanförskap.

Redan 2017 kunde vi läsa hur Malmö stad planerade bygga Malmös största genomgångsboende i Limhamn. ”Detta är framtidens lösning”, sade då ansvariga tjänstemän när 133 tillfälliga bostäder för bostadslösa skulle byggas. Samma stad är idag ett av landets tydligaste exempel på hur segregation, otrygghet och organiserad kriminalitet fortsatt att växa, trots återkommande politiska ”lösningar”.

Nu presenterar Socialdemokraterna ett nytt integrationspaket där man vill blanda bebyggelse och befolkning i hopp om att bryta segregationen. Enligt partiledaren Magdalena Andersson ska nyanlända inte längre själva få välja var de vill bo. Genom statlig och kommunal styrning ska människor från utsatta områden istället aktivt placeras i områden där fler svenskfödda och etablerade bor. Tanken är att blanda klasser, etniciteter och upplåtelseformer – hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor i samma kvarter.

Socialdemokraternas Magdalena Andersson vill att vi i Sverige ska bo blandat, att jämställdhet ska råda och att det svenska språket ska talas i alla områden.

– Vi vill inte ha Chinatown, Somalitown eller Little Italy. Vi ska kunna bo blandat med de olika erfarenheter som vi har, säger Magdalena Andersson till Dagens Nyheter. 

Dessutom föreslås:

• Strategisk rivning av bostäder i utsatta områden (likt Danmarks modell).
• Fler grupp- och servicebostäder.
• Ett statligt register över alla bostadsrätter.
• Ökat bostadsbyggande via statliga krediter och subventioner.
• Större inflytande för kommunerna över markanvisningar och detaljplaner.

Magdalena Andersson: ”Vill inte ha Somalitown”

Problemet är att förslagen återigen bygger på den förenklade föreställningen att bostadsadressen i sig är den primära orsaken till integrationens misslyckande.

Göteborgs starke man Jonas Attenius (S), nyligen invald i Socialdemokraternas partistyrelse, har gått i spetsen för att ”blanda befolkningen” genom statliga styrmedel berättar han i tidning GP. 

Segregationen har vuxit fram som en konsekvens av:

• omfattande asylinvandring utan fungerande integrationssystem
• svag arbetsmarknadsetablering (bara ca 50% av utrikes födda kvinnor i Sverige har jobb)
• låga språkkrav och kravlös bidragspolitik
• parallell rätts- och normsystem i form av klanstrukturer och hederskultur
• rekrytering till organiserad brottslighet i socialt utsatta områden.

Att blanda befolkningar och bostadstyper förändrar inte i sig dessa grundproblem. En kriminell ungdom blir inte laglydig för att han flyttar till ett villaområde. Hedersnormer upphör inte för att man får svensktalande grannar. Språket förbättras inte av postnumret.

Dessutom riskerar Socialdemokraternas modell att skapa nya spänningar:

• Vilka svenska barnfamiljer kommer vilja köpa bostadsrätter i områden där kommunen tvingas fördela nyanlända och bidragstagare?
• Hur påverkas bostadspriser, trygghet och skolresultat i de områden som blandas?
• Vad händer om människor själva efter kort tid återigen söker sig tillbaka till sina etniska och kulturella nätverk?
• Vad gör man om blandningen inte får önskad effekt? Ytterligare tvång?

Socialdemokraterna försöker idag rätta till konsekvenserna av en integrations- och asylpolitik som man själva burit ansvaret för under de senaste 30 åren. Problemet ligger inte i bostadens placering – problemet ligger i de normer, värderingar och villkor som politiken har tillåtit slå rot.

En integrationspolitik som fungerar kräver:

• Hårda språkkrav.
• Tydliga försörjningskrav.
• Konsekventa åtgärder mot hederskultur och klansystem.
• En brottsbekämpning som verkligen bryter gängens makt.
• Att staten sätter tydliga ramar för vilka värderingar som gäller i Sverige.

Lawen Redar (S) i tidningen Aftonbladet: Så ska S nya invandringspolitik se ut – ”hårdare krav”

Magdalena Andersson i tidningen Aftonbladet: Socialdemokraterna och jag har tagit ett nytt grepp om integrationspolitiken.

Adressändring löser inte utanförskap – Integration handlar i grunden om ansvar, inte om var man bor.

Text: Redaktionen – Butiksnytt