ANNONS

Den svenska livsmedelsindustrins lönsamhet sjönk rekordsnabbt under årets första kvartal. Behovet av kortade aviseringstider och högre leveranspriser är akut, men 7 av 10 leverantörer har ännu inte märkt av några åtgärder från dagligvaruhandeln. Av företagen som levererar till Systembolaget har inte ett enda märkt av några åtgärder. Det är några av resultaten i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2022.

Aldrig i modern tid har svenska livsmedelsproducenter mött en mer svårnavigerad och komplex verklighet än under Q1 2022. Efter fyra kvartal i följd med accelererande kostnadsökningar inom svensk livsmedelsproduktion har företagens lönsamhet vikt ner dramatiskt. Under Q1 2022 noteras den snabbaste lönsamhetsförsämringen (index 37) som har uppmätts under Livsmedelsföretagens 12-åriga tidsserie. Här kan du läsa konjunkturbrevet i sin helhet

”Alla större råvaruproducenter och fraktbolag hävdar ’force majeure’ och höjer sina priser med omedelbar verkan och trycker allt vidare mot oss. Vi i vår tur är fast i handelns struktur med aviseringsfönster som är tänkta att hantera normala, förutsägbara prisjusteringar. En katastrof för oss som tvingas köpa dyrt och på egen hand hantera råvaruprishöjningarna tills handeln accepterar.”
– Medlemsföretag

Producenternas behov av att få bättre betalt och täckning för sina kostnader är akut. Men både dagligvaruhandeln och Systembolaget drar fötterna efter sig. Sju av tio företag i Livsmedelsföretagens konjunkturenkät har inte märkt av kortare aviseringstider eller andra åtgärder för att underlätta prisjusteringar från dagligvaruhandelns sida. Av företagen som levererar till Systembolaget har inte ett enda märkt av kortare aviseringstider eller andra åtgärder.

– Den dramatiska utvecklingen blixtbelyser förädlingsledets omedelbara behov av att få snabbt gehör för kortade aviseringsfönster och ökade leveranspriser. Tyvärr verkar handeln och Systembolaget reagera alldeles för långsamt eller inte alls. Ska jag vara välvillig i min tolkning så har man inte förstått allvaret i situationen. Men baserat på vad vi hör från enskilda handelsföreträdare handlar det om att de ser risker för att leverantörerna utnyttjar krissituationen för att ”okynnesöka” sina leveranspriser. Producenternas snabbt vikande lönsamhet är ett tydligt bevis för att så inte är fallet och att behovet av prisjusteringar är väldigt verkligt och väldigt brådskande, säger Carl Eckerdal. 

”Det tar alldeles för lång tid mellan att vi drabbas av kostnaden och i sin tur får föra den vidare till nästa led. Handeln kan genomföra en prisändring i butiker på mindre än 2 veckor. Att kräva aviseringstider om 16 veckor upp till 6 månader i den här situationen känns verklighetsfrämmande. Alla måste förstå och agera utifrån att läget är akut och kräver åtgärder nu.”
– Medlemsföretag

”Vi kan väl dela på kostnaden?”

Utifrån Livsmedelsföretagens samtal med medlemsföretagen framgår det att prisförhandlingar med dagligvaruhandeln präglas av både okunskap och rena felaktigheter. Ett medlemsföretag fick under en prisökningsdiskussion med handeln höra ”Ni är ensamma om att höja priserna”. Andra vanligt förekommande budskap från handeln är ”Vi kan väl dela på kostnaden?” och olika varianter av ”Aviseringsfönstret var i april, ni får vänta till nästa fönster i februari 2023”. Ett av de mer anmärkningsvärda argumenten från en dagligvaruaktör var att leverantören i fråga ”bör ta sitt samhällsansvar”. Det vill säga, leverantören bör svälja och hantera kostnadsökningarna på egen hand i stället för att skicka dem vidare i livsmedelskedjan.

– Den här sortens argument vittnar om en närmast total oförståelse för det minimala eller obefintliga ekonomiska handlingsutrymme som stora delar av förädlingsledet har att röra sig inom. Och även när man får gehör för en prisjustering så är det inte ovanligt att den är beräknad på kostnadsläget för fyra, fem, sex månader sedan. Många av våra medlemmar drabbas nu av dagliga kostnadsökningar, och då håller det inte för handeln att försöka skjuta fram prisjusteringar till nästa år eller ens till hösten. Läget är extremt allvarligt och kräver handling här och nu, säger Carl Eckerdal.

”Jag tror att det är många kategorichefer och inköpare som inte mår speciellt bra av att ha de här diskussionerna då man vet hur läget är och får möta frustrerade producenter varje dag, men inte har mandat från den centrala förhandlingsorganisationen att släppa igenom de reella kostnaderna.”
– Medlemsföretag

På kostnadssidan noteras under Q1 det högsta uppmätta värdet (100) av kostnadsökningarna på råvaruinköpen. 100 är maxvärdet och har aldrig tidigare uppmätts (i Q4 noterades index 99). Råvarukostnaderna ökade kraftigt redan innan kriget i Ukraina, men sedan krigsstarten har ökningarna fått extra fart. Företagen rapporterar om kostnadsindextal på 100 för både förpackningsmaterial och transporter och 99 för elförbrukningen.

”Ett stort problem är den offentliga sektorn och offentliga upphandlingar. Där hänvisar man till prisavtal och prisperioder och säger sig inte acceptera prishöjningar eller ändrade aviseringsperioder. Vi pratar alltså om kommuner och landsting, hur kan det vara de som motarbetar svensk livsmedelsproduktion?”
– Medlemsföretag

Företagen har även stora problem på tillgångssidan. Ett av tre företag rapporterar om stora eller mycket stora brister på rå/insatsvara, varav matolja (raps- och solrosolja), nötkött, potatis, bär, räkor, fröer och emballage (plast och wellpapp) nämns av flertalet medlemsföretag. Ett av fyra företag sa sig dessutom uppleva stora eller mycket stora brister på transporter, och knappt sju av tio företag angav att de hade stora eller mycket stora brister på förpackningsmaterial.

”För många av oss små och mellanstora producenter handlar det nu om liv eller död. Att finnas kvar eller inte.”
– Medlemsföretag

ANNONS