Fjärde oktober är en uppladdning inför hösten och allt julstök som snart stundar. Att det utsökta bakverken fått en egen dag är en ynnest för alla bakverksälskande och en klockren tradition enligt oss på redaktionen.
Visst äter vi mycket bullar i Sverige, vad vore väl en traditionell ’Swedish fika’ utan en slät kopp kaffe och en kanelbulle. Den allra första kanelbullen såg dagens ljus redan år 1920, populariteten ökade dagligen och 1950 bakades det kanelbullar var varje hem. Sedan dess är det antagligen det mest ätna och solklart det mest bakade bakverket i vårt avlånga land.
För att värna om denna fantastiska svenska tradition instiftade Kaeth Gardestedt ’kanelbullens dag’ den 4 oktober 1999. Man ville inte att dagen skulle konkurrera med andra högtider som kräftor, semlor och surströmming och valde därför denna dagen på hösten. Dessutom så var det ’internationella barndagen’ just den 4e oktober 1999, en tanke med kanelbullens dag var att det skulle vara en omtankens dag.
Att öka konsumtionen av mjöl, margarin, socker och jäst var även en del i detta. När Kaeth grundare till dagen var hon projektansvarig för Hembakningsrådet (som idag drivs av dansukker), en samlingspunkt för just mjöl-, margarin-, socker- och jästtillverkare. Inte undra på att de var positiva till idén om att skapa en dag för bakverket!
Variationerna är lika många som bullbakare. Kanel är klassiskt och som stark tvåa kommer utan tvekan kardemummabullen. Men snurror med vaniljsmak, äpple eller banan eller bullar fyllda med den ena underbara smaksensationen efter den andra är dem hack i häl. Bara fantasin sätter gränser för hur man kan förädla dessa guldklimpar ytterligare.
Sedan dagen blev till har den blivit alltmer populär och det är väl knappast någon som missat att det finns en dag i almanackan som är tillägnad vår klassiska bulle. I många hushåll bakas det en extra sats just i början av oktober och många restauranger passar på att bjuda sina gäster på ett litet nybakat knyte till kaffet.
