Vad är det för skillnad mellan en köttbit från Sverige och en som är importerad? Ja, ganska mycket. Det finns en rad fördelar med att handla svenskt.

1. Lägst antibiotikaförbrukning i EU – minskar risk för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens börjar bli ett allt mer utbrett hälsoproblem i takt med att fler bakterier blir antibiotikaresistenta. 2016 rapporterades¹ 15 500 fall av antibiotikaresistens i Sverige. År 2050 tror man att den siffran kommer vara 70 000. Med ökad antibiotikaresistens blir infektioner svårare eller omöjliga att bota hos människor och djur. I Sverige har vi dock den lägsta förbrukningen av antibiotika inom djuruppfödningen i EU².

2. Kortare transporter – mindre koldioxidutsläpp

Om vi köper svenska livsmedel är transporten kortare än om vi köper importerade livsmedel. Förbränningen av fossila bränslen är den största orsaken till att mängden växthusgaser ökar i atmosfären³, och koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till den förstärkta växthuseffekten.

Sverige har världens mest kraftfulla djurskyddslag

3. Omfattande djurskyddslag – säkerställer bra villkor för djuren

1988 fick Sverige världens mest kraftfulla djurskyddslag. Lagen innebär bland annat att:

  • Djuren ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Så som att kor och grisar över sex månader ska få gå på bete.
  • Djuren får transporteras max åtta timmar när de ska slaktas. EU-reglerna tillåter 14 timmar, vilket dessutom kan förlängas med ytterligare 14 timmar om djuren får en timmes vila för att vattnas.
  • Djuren inte får slaktas utan bedövning. Lagen gäller i EU, men undantag sker för religiös slakt. I Sverige tillåts dock inga undantag och vi är ett av få EU-länder som helt förbjuder obedövad slakt.

4. Gynnar biologisk mångfald – bra för jorden

En god biologisk mångfald är viktigt för pollinering, klimatreglering, markbördighet och produktion av livsmedel. Odlingsmarker i Sverige är effektiva för att bevara den biologiska mångfalden – då en betad hage kan innehålla upp till 40 olika arter per kvadratmeter!

¹Källa: Folkhälsomyndigheten
²Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA
³Källa: Naturskyddsföreningen