ANNONS

Det är viktigt att vi utnyttjar alla möjligheter för att minska klimatpåverkan från matproduktionen. Utsläppen av växthusgaser måste fortsätta minska men vi kan också nyttja potentialen som finns för lagra in kol i marken. Matjorden innehåller redan mer kol än vad som finns i hela atmosfären inklusive växtligheten ovan jord. Med relativt enkla medel skulle det svenska jordbruket kunna binda in 1 miljon ton koldioxid vilket är lika mycket utsläpp som två gånger alla svenska inrikesresor med flyg. I Svenskt Sigills klimatcertifiering finns nu en lösning där odlarna kan öka mängden kol i marken.

Negativa utsläpp behövs

Trots de utsläppsminskningar som skett under pandemin är halten koldioxid i atmosfären rekordhög, 412 ppm i oktober2020. Vi har redan nått en global temperaturökning på 1,2 grad och fortsätter vi som vi gör idag har vi bara drygt sju år på oss att helt sluta släppa ut växthusgaser för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grad. Men det räcker inte att enbart få ner utsläppen till noll.

FN:s klimatpanel IPCC menar att vi för att begränsa oss till en global uppvärmning på max 2 grader behöver nå netto noll till år 2050 och därefter ha negativa utsläpp. Med det menas att halterna av växthusgaser i atmosfären sänks i högre grad än de utsläpp vi orsakar genom mänsklig aktivitet. IPCC menar också att en höjning av inbindning av kol i jordbruksmark är en av nycklarna till de negativa utsläpp som behövs.

Professor Johan Rockström, direktör vid Klimatinstitutet i Potsdam, hävdar att vi förutom att halvera utsläppen varje årtionde måste skala upp arbetet för att nå negativa utsläpp, och att jordbruket kan bli en av världens största sänkor för växthusgaser.

Så fungerar kolinlagring i jordbruksmark

Koldioxid i luften utnyttjas av växterna genom fotosyntesen och kolet binds in i växterna. När växterna förmultnar avsöndras en del av kolet tillbaka i atmosfären som koldioxid men 10-20 procent av kolet blir kvar i jorden och omvandlas till mull. Mull gör jorden bördigare och ökar dessutom den biologiska mångfalden i marken. I jorden lever nämligen inte bara daggmaskar utan även mängder av markdjur, som hoppstjärtar och kvalster, som fyller viktiga funktioner för jorden och växterna.

En stor del av alla jordar i Sveriges slättbygder har så låg mullhalt att en ökning av mullhalten dessutom skulle ge högre skördar. Att lagra kol i marken är en av få metoder som avlägsnar koldioxid från atmosfären och samtidigt inte gör någon skada, utan tvärtom bidrar positivt till flera miljöaspekter.

Mellangrödor, tillförsel av halm och biokol kan öka kolinlagringen

Ett exempel på åtgärder för ökad kolinlagring är att odla grödor som gör att marken är grön på hösten och vintern. Då utnyttjas fotosyntesen större del av året och binder mer kol i marken. Exempel på detta är grödor som vall, det vill säga gräs som odlas till foder eller biogas, och mellangrödor. Alltså grödor som odlas mellan två huvudgrödor framförallt på hösten och vintern. Ofta är det grödor som sedan plöjs ner för att gödsla efterkommande huvudgröda eller som används tillbiogas. Exempel på mellangrödor är oljerättika, vitsenap och luddvicker.

Ett annat exempel på åtgärder för att öka kolinlagringen är att tillföra jorden mer organiskt material, exempelvis genom att lämna kvar halm på fälten efter spannmålsskörden eller att sprida biokol. Biokol framställs genom att organiskt material, till exempelved eller matavfall, upphettas kraftigt utan tillförsel av syre. Biokol bryts ner mycket långsamt vilket leder till en stabil kolsänka.

Jordbruket har stor potential som kolsänka

Matjorden innehåller redan mer kol än vad som finns i hela atmosfären inklusive växtligheten ovan jord. I all sammanlagd åker- och betesmark runt hela jordklotet är det möjligt att lagra in 2-8 miljarder ton koldioxid per år. Det motsvarar 5-20 % av världens totala utsläpp per år.I Sverige lagras årligen cirka 2,4 miljoner ton koldioxid i jordbruksmarken. Den siffran kan vi öka på ett relativt enkelt sätt.

En ökning av odlade mellangrödor med 400 000 hektar, ungefär lika stor areal som idag odlas med höstvete, skulle generera en extra inlagring av 0,5 miljonerton koldioxid per år. En ökad odling av vall i spannmålsintensiva områden skulle kunna öka inlagringen med ytterligare 0,5 miljoner ton koldioxid.1 miljon ton koldioxid är lika mycket utsläpp som två gånger alla svenska inrikesresor med flyg ger upphov till.

Lösningen finns redan

Men förutom att jordbruket kan bidra till negativa utsläpp, så måste även utsläppen av växthusgaser minska, precis som för alla sektorer i samhället. Genom att vidta åtgärder som att utnyttja gödsel effektivt, arbeta för friska djur, använda foder med låga utsläpp och byta till förnybar energi kan jordbruket minska sina utsläpp. De flesta är överens om att livsmedelssektorn inte kan få ner utsläppen till noll på grund av att matproduktionen är beroende av biologiska processer. Men de går att minska kraftigt. Mat med en klimatcertifiering kommer från producenter som har gjort allt för att minska sin klimatpåverkan. Från och med nästa år krävs dessutom att klimatcertifierade bönder gör åtgärder för att öka kolinlagringen på sina åkrar. En klimatcertifiering enligt Svenskt Sigill innebär att bonden följer strikta regler för att minska sin klimatpåverkan. Oberoende kontrollanter ser varje år till att reglerna följs.

Alla måste bidra

Jordbruket har alltså en mycket viktig roll att spela när vi drastiskt måste minska utsläppen samtidigt som vi behöver binda in mer kol för att åstadkomma negativa utsläpp. Lösningen finns redan idag i form av klimatcertifierad mat. Men bönderna kan inte ensamma ta hela kostnaden och risken med att ställa om produktionen. Det bästa sättet är att fler väljer bondens produkter till skäliga marknadspriser.

  • Kommuner och offentliga kök måste driva på utvecklingen genom att köpa klimatcertifierade produkter som både bidrar till lägre utsläpp och lagrar in mer kol.
  • Dagligvaruhandeln och livsmedelsföretag kan stötta de bönder som gör skillnad genom att lyfta fram produkter som bidrar till vår planets framtid. Så kan de underlätta för konsumenten att hitta rätt.
  • Du som konsument kan välja klimatcertifierade produkter som t.ex. ärtor, tomater och mjölk i butiken. Om det inte finns, fråga om de kan ta in.

Helena Allard, Hållbarhetschef Svenskt Sigill

ANNONS