ANNONS

43 företag och organisationer i Sverige ska minska matsvinnet i gemensamt projekt. En del morötter kan inte ta sig till restaurangen eftersom de inte har råd att lösa ”transportbiljetten”. Att åka till tippen är däremot ”gratis”.

Av allt matsvinn som genereras i Sverige är det bara en liten del som vi lyckas redistribuera, det vill säga hitta en mottagare för utanför den vanliga försäljningskanalen. Bakom detta finns en mängd orsaker som bland annat handlar om logistik, IT-lösningar, anpassade affärsmodeller, utbildning och kommunikation. För att hitta smarta, långsiktiga lösningar startar nu Chalmers Industriteknik projektet Resvinn.

I projektet deltar drygt 43 företag och organisationer som tillsammans ska utveckla effektiva redistributionssystem för matsvinn i Sverige. Genom ett sådant system kommer ätbar mat som annars skulle ha slängts i butiker och hos grossister till nytta i restaurangkök där den blir tillagad. Denna typ av lösning har stor potential att minska matsvinnsmängderna och därmed öka resurseffektiviteten i Sverige utifrån två viktiga aspekter.

Vi slipper slänga mat som går att äta hos svenska företag
Mat som hanteras av grossister och butiker kan räddas, redistribueras och slipper slängas. För att processen ska bli så effektiv som möjligt kommer projektet att jobba med klimatsmarta logistiksystem, affärsmodeller med tydliga incitament för alla involverade, en IT-plattform och anpassade arbetsmetoder för de restauranger som tar emot matsvinnet. 

– Den som räddar maten räddar planeten, dessutom jackar projektet in i vår testverksamhet för cirkulär matlogistik i USA. Därför går vi in med motsvarande tre miljoner kronor i projektet, säger Vibeke Specht som är Head of Information och ansvarig för projektet på LogTrade.

Läs också: Stjärnkock vill göra Coops matsvinn till ny mat

För att göra något åt detta logistiska dilemma och källa till livsmedelsslöseri ska LogTrade och Chalmers Industriteknik tillsammans med 41 aktörer inom IT, logistik och ”mat” – under två år – utveckla och tillämpa lönsamma logistikflöden mot matsvinn.

Resvinn – etapp ett var en förstudie initierad av kocken Paul Svensson och logistikdoktor Kristina Liljestrand från Chalmers Industriteknik. Tillsammans med LogTradeCoopWhywasteStockholms StadsmissionMartin & Servera och Menigo undersökte de under våren 2019 varför det är så svårt att skala upp initiativ som försöker rädda mat genom att skicka den vidare.

– Det vi såg var att restauranger som vill rädda så kallad överskottsmat, samt butiker och grossister som vill skänka bort den har svårt att hitta enkla och lönsamma affärsmodeller för detta vilket i sin tur beror mycket på utmaningar med logistiken, men det handlar också om utbildning, säger Kristina Liljestrand och fortsätter:

– Om vi ska lyckas med detta måste vi hitta system där alla involverade från butikspersonalen till restauranggästen har incitament att delta och förstå varför det är viktigt.

Därför handlar fortsättningen på Resvinn inte ”bara” om att göras det lönsamt för restauranger att använda överskottsmat, eller erbjuda ”upcyclad” mat, utan också om att omvandla de lärdomar test- projekten generar i projektets olika kök till utbild­ningsmaterial för nyfikna restauranger – men också för slutkonsumenter.

– I Sverige slänger vi hundratusentals ton mat varje år i kedjan från bonden till butiken och restaurangen. Men det största svinnet uppstår likväl hemma hos konsumenten, säger Kristina Liljestrand.

Den kortare förstudien under våren 2019 finansierades av Vinnova som nu också går in och beviljar ansökan för etapp två. Det betyder att Sveriges största systemövergripande projektkonsortium för matsvinn är igång. Aktionsforskningsprojektet ska pågå i två år och leds av Chalmers Industriteknik med start i november 2019.

– Vi är sammanlagt 43 företag och organisationer som i skarpt läget ska testa olika affärsmodeller och logistikflöden för att rädda mat på ett lönsamt sätt. Det är fantastiskt roligt eftersom potentialen att förändra grundstrukturerna för matsvinn blir så stor när testverksamheten har så bred förankring, säger Kristina Liljestrand.

Resvinn är ett samarbete mellan Academedia, Beets, Blå Huset, Brøderi Borgskog, Chalmers Industriteknik, Coop Sverige, Coop Väst, CargoSpace24, da Matteo, Ericofood, Ester Mosessons Gymnasium, Gordon Delivery, GS1, Härryda kommun, Hedlunds Havsbar, ICA Sverige, ICA Maxi Mölndalsvägen, ICA Rosenlund, ICA Supermarket Bjärred, Ifdef, Pensionat Granparken, Liseberg, LogTrade, Martin & Servera, Malmö Nation, Menigo, Movebybike, Nordish Market, OOTO, Paul Svensson Mat, Pling Transport, PostNord, Restauranglabbet, Resursrestaurangen, Roots, Slaktaren i Lomma, Snömoln, Spill, Tareq Taylor, Trädgår’n, Whywaste, Where is my Pony och Ätbart.

Resvinn är uppdelad i fem så kallade leverabler och sju arbetspaket. LogTrade kommer ha huvud­ ansvaret för att utveckla IT-­plattformen eftersom företaget bland annat är en transportörsneutral realtidsbrygga mellan olika delar av logistikkedjan.

– För LogTrades del handlar de kommande två åren om att IT­-tekniskt möjliggöra en öppen plattform för hållbara förflyttnings­lösningar, så att även okonventionella platser och ”lastbärare” kan flytta och lagra mat, säger Vibeke Specht.

– För att kunna skicka och ta emot matsändningar måste IT­-plattformen också kunna jobba integrerat med affärssystem och livsnödvändiga tredjepartsplattformar som exempelvis Snömoln, Ifdef, Whywaste och CargoSpace 24.

SYNERGIER – LOGTRADE TAR KONCEPTE LÄNGRE I USA

LogTrade har valt att gå in med 3 000 in-kind-­timmar i projektet. Den höga insatsen beror bland annat på att Resvinn går i linje med företagets andra utvecklingsprojekt för att skapa hållbara handels­mönster.

Ett sådant projekt genomförs nu i USA. Men medan Resvinn handlar om att ”redistribuera” över- skottsmat i flödet från grossister och butiker till restauranger är skopet bredare i Palo Alto.

– I Silicon Valley letar vi efter sätt att sluta cirkeln. Där vill vi att maten redan från bonden och primärproducenten ska kunna transporteras och säljas vidare i ett infinit system, säger Vibeke och förklarar att morotens dilemma är större än att ”moroten” inte har råd att lösa bussbiljett till restaurangen.

– Roten till matsvinn är att matdistributionen är linjär och att matproduktionen inte är prognosstyrd. Det sistnämnda genererar missmatch, och det förstnämnda gör att varorna bara ”kan” gå raka vägen ut eller till tippen. Samma ut­maningar ser vi idag inom detaljhandeln där utmaningarna med så kallad reversed logistics leder till att det är billigare att bränna returnerade kläder och produkter än att försöka redistribuera dem.

– För att göra något åt detta måste vi bland annat frigöra logistiken så att allting som ”rör på sig” och allting som är en plats kan bli en synlig­gjord transportkapacitet respektive hub. Först då kan exempelvis morötter som inte blivit uppätna lifta sig vidare till nästa mottagare med justerat pris och till nästa och till nästa för att eventuellt åka ”tillbaka” till jordbruket och bli grismat – och så vidare – utan att någon måste köpa in fler lastbilar eller bygga fler lagerlador.

– Möjligheterna är egentligen inte så konstiga, det märkvärdiga är att ingen har utmanat logistik­ och handelsstrukturerna på detta sätt tidigare, säger Vibeke Specht.

Projektet finansieras av Vinnova och pågår till december 2021 inom programmet Cirkulär och biobaserad ekonomi.

ANNONS