Multinationella storbolag på väg att få ökad marknadsmakt på den lilla handlarens bekostnad. Den svenska processen kring ett EU-direktiv har fått en olycklig vändning, skriver Karin Johansson och Jonas Siljhammar.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Butiksnytt.
Är det rimligt att införa en lagstiftning som skyddar storföretag som Coca-Cola, Nestlé och Unilever gentemot din lokala restaurang, kiosken på hörnet eller butiken på landsbygden? Det riskerar att bli konsekvensen när ett nytt EU-direktiv snart ska bli svensk lag. Om den svenska utredarens vantolkning av direktivet blir verklighet kommer ytterligare marknadsmakt att flyttas till multinationella storföretag på mindre företags bekostnad.
EU-direktivet Unfair Trading Practices (UTP) handlar i grund och botten om en vilja, från främst bönder i södra Europa, att stärka förhandlingsmakten i förhållande till större köpare i livsmedelsindustrin och handeln. För att skydda de mindre aktörerna ska en rad olika affärsöverenskommelser förbjudas, det handlar till exempel om avbeställningar, betaltider och reklamationer som kan missgynna mindre företag.
Tyvärr har den svenska processen kring utformningen av EU:s UTP-direktiv tagit en oväntad och olycklig vändning. Utredningen som ska föreslå hur Sverige ska göra EU:s direktiv till svensk lagstiftning har, tvärt emot EU:s intention, utvecklats till ett reellt hot mot de mindre aktörerna i livsmedelskedjan, framförallt de mindre köparna av livsmedels- och jordbruksvaror.
Om förslaget blir verklighet fråntas den lilla kiosken, som tillfälligt sålt mindre mjölk än vanligt, möjligheten att avbeställa nästa leverans med kortare varsel än 30 dagar. Den lilla restaurangen riskerar att bryta mot reglerna om de behöver minska beställningen av kött inför morgondagens leverans och när nya produkter lanseras kan inte handlaren efterfråga att den större leverantören är med och bär en del av den ekonomiska risken om produkten inte säljer som tänkt. Den svenska utredningen innebär med andra ord att även multinationella bolag i livsmedelsindustrin ska skyddas när de förhandlar med butiken eller kaféet på hörnet. Om företagen gör fel i inköpsprocesserna och lagstiftningen inte följs kan en sanktionsavgift, på upp till 1 procent av omsättningen, dömas ut.
Om den svenska utredningens förslag – som i praktiken innebär en överimplementering av EU-direktivet – skulle stå sig och bli lagstiftning skulle konsekvenserna bli förödande. Butiker, restauranger, kaféer och lokala leverantörer kommer att förlora marknadsmakt till fördel för starka multinationella jättar inom livsmedelsindustrin. Dessutom skulle detta strida mot riksdagens tillkännagivande att överimplementering av EU-lagstiftning ska undvikas.
I värsta fall kan även lokala leverantörer komma att missgynnas av förslaget. För att undvika att göra fel vid inköp kommer till exempel handelsföretag och restauranger i högre grad vända sig till den centrala inköpsorganisationen, istället för att köpa varor från lokala leverantörer. Detta tjänar varken producenter, handlare eller restaurangnäring på.
Svensk Handel och Visita är inte ensamma med denna kritik. Konkurrensverket har vänt sig mot förslaget och ifrågasätter att marknadsmakt förskjuts till storföretag, på mindre företags bekostnad. Även EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor har motsatt sig ett skydd för den multinationella livsmedelsindustrin. Regering och riksdag bör lyssna på dessa varningssignaler när en lagrådsremiss nu ska läggas fram innan årsskiftet.
Den svenska utredningens vantolkning av UTP-direktivets syfte måste förkastas – det kan inte vara svenska politikers uppgift att ge storföretag mer makt på de mindre företagens bekostnad. Tanken med EU-förslaget var att stärka den lilla aktörens förhandlingsstyrka – Sverige är på väg att göra precis tvärtom.
Karin Johansson
vd Svensk Handel
Jonas Siljhammar
vd Visita
