Skatten som infördes i våras har gjort att försäljning av plastbärkassar minskat med upp till 75 procent. Samtidigt ökar försäljningen av flergångskassar och väskor i plast. Ett exempel är Hinzaväskan som har samma design som Perstorps 50-talsklassiker shoppingbag 329.
Sedan några år tillbaka finns Perstorps 1950-talsikon på marknaden igen, nu under namnet Hinzaväskan. Karin Bachstätter vars farfars far Wilhelm Wendt grundade Perstorp AB driver företaget Hinza tillsammans med sin man Tobias. Perstorp, som på den tiden också var ett plastföretag, började tillverka shoppingbag 329 i mitten av 1950-talet, i juni 2019 överlät kemikoncernen rättigheterna för designen till Hinza.
Under 2020 satte Hinzaväskan försäljningsrekord. Karin Bachstätter tror att det delvis beror på skatten på plastbärkassar. Det berättar hon nu om i en artikel i Dagens Industri.
Skatten på plastbärkassar infördes 1 maj 2020 och i september rapporterade SVT om en starkt minskad försäljning av plastbärkassar. Samtidigt ökade försäljningen av flergångskassar och avfallspåsar av plast.
― Det är roligt att det går bra för Hinzaväskan, men IKEM anser att skatten på plastbärkassar är ett bakslag för både miljön och svensk industri. De svensktillverkade plastbärkassarna var unika ur ett globalt perspektiv eftersom de till största del innehöll återvunnen och biobaserad plast, säger Lena Lundberg, ansvarig plastråvarufrågor på IKEM.
Hälften av Hinzaväskorna tillverkas i dagsläget av bioplast från sockerrör. Snart kommer företaget även börja tillverka väskor av återvunnen polyeten.
― Det är bra att företaget satsar på återvunnen plast. Då visar man att det går att kombinera snygg design och hållbara produkter med återvunnen plast. Succén med Hinzaväskan lyfter upp tidlös svensk design och vilket bra material plast är, säger Lena Lundberg.
