Svenska livsmedel är fortsatt säkra. Det innebär till exempel att de är rätt märkta och inte innehåller ämnen som inte ska finnas där. Men det finns skillnader i hur ofta kontrollmyndigheter kontrollerar, hur de upptäcker och bedömer brister hos livsmedelsföretag och vilka åtgärder de vidtar. Det framgår av rapporten Sveriges livsmedelskontroll 2019.
Livsmedelskontrollen spänner över hela vägen från jord till bord. Livsmedelsproduktion i jordbruk, jakt och fiske, tillverkning, försäljning i butik eller e-handel och servering av mat ska kontrolleras av Livsmedelsverket, kommunerna eller av länsstyrelserna. Varje år sammanställs en rapport över hur de svenska kontrollmyndigheterna har hanterat sitt uppdrag. Rapporten för 2019 visar att det finns goda förutsättningar för att konsumenter ska få säkra livsmedel, det vill säga att livsmedlen är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt.
Antal kontroller och andelen brister, så kallade avvikelser, ligger ungefär i linje med året innan. Men det finns vissa brister som är mer allvarliga än andra, exempelvis att märkning inte stämmer överens med innehållet och att mjölk och hasselnötter i bageri- och chokladvaror inte står i innehållsförteckningen. Detta skulle kunna innebära en direkt och allvarlig fara för allergiker.
Kontrollmyndigheter gör och agerar olika
Även om livsmedelskontrollen fungerar mycket bra på många platser i landet så finns det förbättringspotential. I primärproduktionen, som till exempel produktion av grönsaker, produkter från boskapsuppfödning, mjölk och ägg görs för få kontroller. Livsmedelskontroller kan också vara olika omfattande och därigenom påverka vilka bedömningar myndigheterna gör. När det gäller leden efter primärproduktionen, som innefattar bland annat matbutiker och restauranger, finns det skillnader i vilka brister som upptäcks och hur kontrollmyndigheterna väljer att agera på dessa. En del myndigheter vidtar åtgärder vid nästan alla avvikelser, medan andra myndigheter inte vidtar åtgärder alls.
Dricksvatten – bättre kontroll av högriskanläggningar
Livsmedelsverkets tidigare uppföljningar har visat att dricksvattenanläggningar med hög riskklassning inte hade kontrollerats tillräckligt ofta. Under 2019 har detta förbättrats. De dricksvattenanläggningar som ska ha mer kontroll har också fått det.
– Dricksvatten är ett av våra viktigaste livsmedel och det är glädjande att se att kontrollen avdricksvattenanläggningar verkar gå åt rätt håll, säger Helena Storbjörk Windahl, avdelningschef för Livsmedelsverkets kontrolledning.
Svenska livsmedel fortsatt säkra
Trots de brister i kontrollen som lyfts fram i rapporten är den samlade bedömningen att svenska livsmedel är fortsatt säkra. Merparten av svenska företag inom livsmedelsbranschen följer det regelverk som finns och överlag genomförs den offentliga kontrollen på ett systematiskt sätt.
– Konsumenter kan känna sig trygga med vad de äter och dricker. Men det finns mycket som kan förbättras när det gäller livsmedelskontrollen. Det behövs mer samarbete och utbyte av erfarenheter mellan myndigheter. Där skulle Livsmedelsverket kunna spela en central roll, säger Helena Storbjörk Windahl.
Sveriges livsmedelskontroll 2019
